Ett stort minus

Minus. Tydligt.

Inget blod än i alla fall.

Die Hoffnung stirbt zuletzt.

Men hur länge ska man orka?

Annonser

22 responses to “Ett stort minus

  1. Åh, kramar!

    Gråt, sörj, var ledsen och låt nytt hopp växa fram.

    Kram igen

  2. Skit! Men det är inte över förrän den feta röda damen sjunger. Kram

    • Jag vet. Och nu har den lilla bruna tanten som kommer före den feta röda damen börjat kvittra. Det gick inte den här gången. Så är det bara.

  3. Vänta till testdagen. Läkaren kanske har en poäng! Fick själv nästintill ett oläsligt plusstreck -hade likväl kunnat tolkad som en synvilla – när jag testade på BIM. Två dagar efter BIM kom pluset.

    • Jag ska testa på fredag (=läkarens testdag) för formens skull. Men den första lilla mensen har redan börjat. Minus och mens är icke-gravid, hur gärna man än vill något annat. Det var ungefär så här det blev förra gången med. Same procedure as last year, allt som vanligt.

  4. Jag beklagar men hoppas att det kommer om ett par dagar istället.

  5. Åh! Hoppas att testet bara var en grinig jäkel och att nästa test är ett bättre! Jag håller fortfarande tummarna!!

    Kram

    • Tack! Det hoppades jag med. Men nu har den första lilla mensen börjat. Det blir nog inget plus här. Inte förrän vi tinar våra frysembryon.

  6. Usch, vad tråkigt att höra! Jag håller tummarna för att det kanske ändå är testet det är fel på.

    Men om inte hoppas jag att du orkar ladda om och försöka igen snart, ge inte upp!

  7. Fan. Piss. Skit.

    Elände.

    Kram!!

  8. Ge inte upp än, många testar positivt sent.

    Dessutom, ni har väl några i frysen? JG tror benhårt på FET i naturlig cykel.

    Men I know how you feel, och det suger stenhårt.

    • Tack!
      Men… Minus och mens är rätt dåliga odds… Men ja, vi har våra fyra i frysen. Enda gången jag har blivit gravid (om än bara i två dagar) var med frysembryon. Så omöjligt är det inte…

  9. Åh nej!
    Än är hoppet inte helt ute, men jag förstår känslan.
    All omtanke!

    • När första mensen kom försvann det sista av hoppet. Minus och mens. Nej, då går det inte.
      Tack för ditt stöd! Det var roligt att ruva tillsammans. Och jag är stolt över att kunna säga att jag är helt ärligt, uppriktigt och reservationslöst glad för att du fick ett plus i alla fall. Jag tror fortfarande på att det finns plus åt oss alla. Mitt guldembryo har bara inte hamnat i min livmoder än.

  10. Pingback: Hoppet, blodet och fyra i frysen | Ebbas potatisar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s