Gravid, vecka 5 (4+6)

Jag vet inte om jag hade någon speciell föreställning om hur det skulle vara att äntligen få se det där plusset. Efter alla dessa år, att äntligen vara gravid. Jag trodde nog att det skulle komma som en enda insikt, ett enda test som visade att jag var gravid.

Nu blev det ju inte så. Testet i onsdags var svagt, testet i torsdags lite starkare, testet i fredags svagt men tydligt positivt, testet i lördags positivt, men fortfarande svagare än kontrollstrecket.

Testet i morse var också positivt. Jag är nog faktiskt gravid, på riktigt.

Vad tusan gör jag nu? I mer än 6 år har jag försökt bli med barn. Jag har varit en hejare på att producera ägg, men något tydligt plus har det inte blivit, förrän nu.

Min man är så lycklig. Han googlar om graviditeter och är engagerad (mer än jag ibland), pussar magen och låter mig ligga på soffan medan han lagar mat.

Jag lyckades också googla lite till sist. Gravid + min stad skrev jag  och fick veta att jag borde skriva in mig på en barnmorskemottagning pronto, så imorse ringde jag. Eftersom det är juli var det ju fullt och semester och vårdkris överallt, men till sist fick jag tag i en mottagning som inte ligger absurt långt bort som hade tid för mig. Jag ska på inskrivningssamtal. Hos en barnmorska. För att jag är gravid. Jag.

Barnmorskan ville veta när jag hade min sista mens. Det här är IVF, sa jag, jag fick ett sexdagarsembryo den 1 juli. Hon räknade ändå från mensens första dag. Jag är i vecka fem nu, sa hon, fyra fulla veckor och sex dagar. 4+6. Imorgon går jag in i vecka sex. Jag. Imorgon är jag gravid i vecka sex. Herregud.

Så, symptom i vecka fem: Inga egentligen. Jag har ruvuat utan progesteron, och det var en höjdare, för jag har inte fått den välbekanta känslan av panik, sorg eller ångest. Om det hade blivit minus hade jag nog blivit ledsen, man jag börjar förstå att åtminstone en del av min bottenlösa förtvivlan är progesteron.

Min man tycker att jag har varit ovanligt varm (och ruvningen sammanföll ju med värmebölja över nästan hela Europa) men det stämmer, för jag går och glöder om kinderna. Pregnancy glow, check.

Jag är trött, men jag är ofta trött, för jag jobbar mycket. Jag är inte extremt trött, snarare kör jag inte på trots trötthet längre. Och det är ju bra.

Det finns ett svagt illamående som ligger om ett bakgrundsbrus i min tillvaro. Inte så att jag vill kräkas, men om jag inte har ätit på ett tag känns det lite obekvämt. Om jag inte hade sett ett positivt graviditetstest hade jag inte tänkt på det.

Så, inga egentliga symptom och inga speciellt starka graviditetstest, bara ett tydligt men svagt plus som inte minskar. Jag skulle kunna sätta igång och streckanalysera nu, men jag tänker inte göra det. Jag har aldrig sett ett tydligt positivt graviditetstest förr, och nu har jag testat positivt i en hel vecka. Det är så mycket bättre än det någonsin har varit. Just nu är det nog så. Eftersom jag vet att tankar inte kan påverka utgången av det här så tillåter jag mig att vara fylld av tillförsikt. Det kan faktiskt gå vägen. För första gången under hela den här resan är det troligare att det blir ett barn än att det inte blir det. Jag är inte bortskämd med goda odds. Det är, just nu, mer sannolikt att vi blir föräldrar i vår än att vi inte blir det. Just nu är det gott nog.

Annonser

12 responses to “Gravid, vecka 5 (4+6)

  1. Så fantastiskt! Som ni kämpat och längtat efter att bli gravida. Håller alla tummar och tår att det kommer gå vägen för er! Kram

  2. Önskar er ett stort grattis! Hoppas så att det går fantastiskt bra hela vägen 🙂

  3. Stoooooort grattis Ebba! Kram!

  4. Så himla fantastiskt!! Stort stort grattis!! Jag har en ivf-bebis och känner igen det där med testen. Första gången jag såg två sträck blev jag knappt glad, tänkte bara att det var fel på testet och googlade som en galning om test som gått ut i datum (för typ 1v sen…). Jag håller alla tummar jag kan för er! Och tänk vad härligt att det ligger fler potentiella bebisar i frysen 🙂

  5. Helt fantastiskt! Jag hade inga symptom så tidigt snarare vanlig pre menssmärta. Jag tog ett test med veckoindikator. Tyckte jag blev lite av en lättnad fram till första tidiga ultraljudet. Vi ivf.are får ju tack och lov ett sådant.

    Så otroligt glad för er skull. Tack för en fantastisk blogg.

  6. Stort grattis till plusset!

  7. så glad, så glad för er skull!!

  8. Så underbart fantastiskt! Och gudars vad jag känner igen känslan… ”Vad Nu??”

    Önskar dig en fantastisk fortsättning på graviditeten 💚

    Kramat

  9. Haha ja… den där föreställningen om hur ”det skulle vara” att plussa, ja den har jag också skrotat sedan länge. Jag testade vid lunchtid, när min sambo var på jobbet (!) och skrek ”nej, nej, nej” när gravidstrecket dök upp. Helknäppt, vi hade längtat i 2 år och skulle precis få göra IVF, så det var egentligen ett stort ”ja, ja, ja” men orden kom ut annorlunda i chocken. Reaktioner kan bli hur som helst med andra ord!
    Grattis än en gång!
    Kram

  10. Åååå wiiiiiiiii vad glad jag blir att läsa detta!!
    Stort, stort, enormt stort grattis!!! ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s