Tag Archives: embryon

Två tusen dagar senare

Minus i måndags. Minus och blod i tisdags. Femte återföringen, femte minuset.

Jag blödde inte så mycket, bara gammalt brunt blod och lutinus som tillsammans blev en bajsliknande sörja i bindan. Jag tänkte att jag skulle vara en duktig patient och fortsätta med lutinus ända till testdagen den 31 mars, bara på den där lilla chansen att det fanns en graviditet som blödde och inte producerade hCG.

I torsdags kväll frågade min man om jag skulle testa på fredagsmorgonen. Han hade fått för sig att det var den dagen som var vår testdag. 14 dagar efter återföring testar man i Tyskland, så det var ju ganska logiskt. Och jag blev arg, inte på min man utan på hela situationen med minus och blod och lutinus som gör ont och att vara inte gravid men ändå ruva på något som uppenbart är dött. Så jag testade igen, på ren ilska. Det blev minus igen, såklart. Där någonstans brast det för mig. För första gången i mitt liv gjorde jag inte som läkarna sa. Jag tog inte min natt-lutinus. Tanken på att tvinga in ytterligare en torr tablett i min sköra värkande slida blev bara för mycket. Lutinus gör mig illa. Det smärtar och svider efter varje införande i flera timmar och jag förväntas göra det tre gånger om dagen. Nej. NEJ! Inte mer.

På fredagmorgonen, tolv timmar efter sista lutinustabletten, vaknade jag av riktig mensvärk och klart rött blod. Progestegon hämmar blödningen. Utan progesteron kan det blöda ut.

Vi har fem embryon i frysen. Jag är ledsen. Arg på alla oempatiska skitjävlar. Och så innerligt trött på det här, barnlöshet och alltihop. Det är inte lika illa som efter IVF2 då jag grät i flera månader, men jag är stukad och trött. Det finns ingen ork. När det händer något roligt är jag glad i två minuter. Sedan kommer tårarna tillbaka i ögonvrån. Den oändliga tröttheten.

Jakob Hellman sjöng en visa om något annat som passar nu, om längtan och smärta och att vilja skrika snälla ta mig tusen dagar härifrån:

stopp, hej, hallå
jag ville bara säga
du är inte ensam
om att bära denna längtan
(…)

i ett helt annat land har vintern börjat komma
och dagarna på stranden känns som hundra år sen
när ett regn tar sig ner på insidan av kragen
och stövlarna hon köpte imorse är förstörda
där hon knallar samma gata upp och ner
under skraporna försöker hon att le

men när längtan blir till gråt
ber hon klockan skynda på
snälla, ta mig tusen dagar härifrån
snälla, ta mig tusen dagar härifrån
snälla, ta mig härifrån

(Jakob Hellman och Perssons pack, Äkta hjärtan 1991)

Frågan är om ens tusen dagar räcker. Det är mer än två tusen dagar sedan vi bestämde oss för att försöka bli föräldrar. 6 år sedan. 72 månader sedan. 72 besvikelser sedan. Tre äggplock sedan. Fem embryoåterföringar sedan. Fem minus sedan.

Hur många dagar, månader, år, äggplock och återföringar återstår, innan vi har ett barn eller förlikar oss med barnlöshetssorgen för alltid?
Jag är så trött.

Ordning och reda

Då var medicineringen i full gång igen. Frysförsök är ofantligt mycket skonsammare än en full IVF-cykel, men rätt mycket piller blir det. 1 tablett östradiol tre gånger om dagen. 3 tabletter progesteron två gånger om dagen. Och så lite folsyra på det.

Östradioltabletterna ska tas oralt, progesteronet vaginalt. Inte blanda ihop. Det blev lite knepigt i morse när jag var yrvaken och skulle administrera hela kalaset… Kroppstemperaturen hade dessutom hoppat upp en halv grad. Först blev jag förvirrad för ägglossning ska jag ju inte ha, men sedan förstod jag att det var progesterondosen från igår som hade börjat verka. Allt väl, med andra ord.

I övrigt är allt lugnt. Jag hoppas att embryona har det bra och växer till sig i en petriskål på kliniken. Måtte minst ett vara friskt och fint på måndag!

Fyrtal

Embryologen ringde i morse. ”Alle vier Embryonen sind lebendig” sa hon. Alla embryona överlevde upptiningen. Nu jädraranamma ska det bli blastocyster!

Första progesteronpillren tagna. Återföring på måndag om odlingen går bra.

Detta är vårt fjärde återföringsförsök. Nu har vi fyra embryon. Fyrtal i fertilitet. Lyckotal fyra? Nja, jag tror ju inte att världen fungerar så. Men med blastocyster skulle oddsen vara bättre än på länge.

I väntan på nästa graviditetstest kan vi njuta av Dagens Horoskop av Galenskaparna och After Shave (ur Resan som blev av), skrivet och framfört av Claes Eriksson, som inte heller tror på lyckotal eller spådomar i stjärnorna…

Låt oss börja med väduren: Ni känner er trött, men är ändå inne i en pigg period. Akta er noga för oxar, kräftor, skorpioner, spindlar, flugor och annat äckligt. När det gäller kärlek är ni bäst lämpad för kontakter med stenbocken, men ni träffar istället en oxe som visar sig vara en buffel.
(…)
Lyckofärg: svart

Lyckotal: en kvart
Lyckorna: där har jag vart
Lyckosten: Gnejs
Hej svejs!

(Ur Dagens Horoskop, av Claes Eriksson)

Sex små stjärnor!

Embryologen ringde precis. Av våra sju ägg hade hela sex befruktats. Hurra!

Hon är inte dum, hon embryologen. Förra gången blev få ägg befruktade, så nu anpassade hon sig efter vad hon lärde sig om våra ägg och spermier då. Och det gav resultat. Den vetenskapliga metoden när den är som finast.

Vetenskap är coolt, för det funkar.

Två embryon får jag imorgon, fyra till frysen. Och jag är inte besviken längre, för det blev fler embryon än förra gången, vilket ju var målet. Nu ska det bara bli ett plus som kvarstår i nio månader och en frisk knodd också. ”Bara”. 😉