Tag Archives: glädje

Jo, det blir starkare

Hej! Du som inte läst den här bloggen så länge kommer kanske inte ihåg mig, men det är alltså jag som är Ebbas man.

Mycket tydligare streck idag, inget tvivel om den saken. Det lilla embryot har fäst och mår än så länge bra vad det verkar. Vi börjar sakta men säkert släppa lite på våra mentala spärrar mot att hoppas för mycket. Idag får man vara glad.

Vi berättade för våra föräldrar (som naturligtvis vet att vi har gjort en återföring). De vet att det är väldigt, väldigt tidigt. Vi med. Men idag är vi glada. Detta är alltså vecka 5 eller vad det nu blir. En alkoholfri skål utbringas för min gravida och fantastiska fru.

Vi har tittat lite på ny (och ganska liten) bostad de senaste veckorna. Dags att avvakta några veckor till med att ta sådana beslut tror jag.

På återseende, inte farväl

Det kommer en tid i varje IVF:ares liv då det bara blir för mycket. För mycket sorg, för mycket saknad, för mycket ovisshet, alltför lång väntan och för många runda magar överallt.

Jag tog det senaste minuset hårdare än alla föregående. Jag började gråta på ruvardag tre och slutade inte. Minus och blod kom och gick, och jag bara grät, ibland tills jag inte kunde andas. Det var nästan två månader sedan. Jag hunnit få perspektiv sedan dess. Det har hänt jobbiga saker och helt fantastiska saker (ej fertilitetsrelaterade). Livet är upp och ner och jag är allmänt utmattad av sorg och glädje och allt däremellan.

Många beskriver tillståndet av ofrivillig barnlöshet som att livet är på paus, där barnlösheten är ett mellanläge i väntan på att det riktiga livet ska börja. Och här är jag nu. Mitt liv är satt i väntläge, men jag behövs där. Jag behöver vara min mans kärleksfulla fru, mina föräldrars pigga barn, mina vänners glada kompis och min chefs pålitliga medarbetare. Det går inte om jag samtidigt försöker vara ett ofött barns mamma.

Jag måste välja, och jag väljer resten av livet. Den där delen där andras runda magar inte är ångest, där frågan ”har du barn” besvaras av ett okomplicerat nej och där det finns plats att vara så mycket mer än barnlös. Jag måste sätta barnlösheten på paus för att få plats med något annat alls.

Det kommer att bli svårt, för längtan och sorg kan man inte välja bort. Men jag kan låta tankarna komma och försvinna igen. När smärtan sticker upp sitt tryne kan jag säga jaha där är du. Jag kan i alla fall  välja att inte söka upp den själv.

Vi ska samla ihop oss nu, min man och jag. Glädjas åt allt som faktiskt är bra. Överleva julen. Sedan blir det nya tag. Så småningom blir det nya sprutor i magen, ny ångest och nytt hopp. Men inte nu. Nu gör vi andra saker, nu tar vi en paus, nu hämtar vi kraft i vanligheten, tills vi orkar ett nytt försök.

Tack för allt pepp och all uppmuntran. Ni är fantastiska. Glöm inte det när ni kämpar.

Lev väl, tills vi ses igen.

~~ Ebba