Tag Archives: statistik

Intet är som väntans tider? Fast nu handlar det mest om Google.

WordPress har en funktion där man kan se vilka sökord ens läsare har angivit i Google för att komma till bloggen. Det är intressant läsning.

För den här bloggen dominerar olika varianter av bloggnamnet (ebbas potatisar, ebbaspotatisar). Därefter kommer, något otippat för mig, olika varianter av ”ruvardag”. Ruvardag 5, ruvardag 7 och ruvardag 9 är det tredje, fjärde respektive femte vanligaste sökuttrycket för att hitta min blogg.

Ser man på.

Uppenbarligen finns det ett stort behov att tolka tecken. Ruvartiden är ett helvete. Är jag gravid? Är det mensvärk? Borde jag känna något nu? Jag stressar väl inte upp mig? Osv i all oändlighet (eller fram till testdagen, vilket är ungefär samma sak).

Alla ruvande medsystrar, jag hoppas att ni finner tröst och stöd i bloggosfären. Några råd kan jag inte ge, för jag är uppenbarligen en ganska kass ruvare. Speciellt senaste ruvartiden då jag började med ångest redan på ruvardag 2 och sedan fortsatte med mer ångest och slutade med minus och ångest.

Ruvande är populärt att googla om, alltså.

Men resten av Google-statistiken innehåller några guldkorn värda att nämna.

Hela tre besökare har kommit hit genom att googla ”graviditetstest groda” och det har jag ju faktiskt skrivit om (hur knäppt det än låter, för de tidiga graviditetstesten utgjordes faktiskt av levande grodor).

8 besökare har kommit hit med sökorden ”rosa elefant”. Och det skrev jag ju om, till och med i samband med ruvning. Tänk inte på den rosa elefanten. Känn inte efter när du ruvar….

6 besökare har kommit hit genom att googla ”ebbas potatisar endometrios” vilket jag finner lite märkligt, för jag har aldrig skrivit om det, men någon måste ha trott det. Däremot länkar jag till bloggar som har ordet i titlarna, och det dyker upp i sökträffarna.

Min man har försett den här bloggen med det manliga perspektivet på IVF-processen, vilket åtminstone de tre som har kommit hit med sökuttryck innehållande ”herrum” förhoppningsvis har haft nytta av. Jag gissar att de kom till inlägget om det röda rummet.

De två som kom hit med sökorden ”hur många gånger måste man slå för att få yatzy statistiskt” blev nog lite förvånade, men jag gissar att de hamnade på mitt blogginlägg om statistik och människor.

Jag hoppas att personerna som kom hit genom att googla ”tandvård graviditet” och ”tandläkarbesök vid ägglossning” tyckte att mina IVF-diskussioner med den tyske tandläkaren Dr J var underhållande.

Vidare hoppas jag innerligt att den som kom hit genom att googla ”blogg ebba prostituerad” hade en annan bloggande Ebba i åtanke, men jo, jag har skrivit om prostitution också (tysk sådan givetvis).

Andra strögooglingar har nog även de lett till ganska logiska inlägg, exempelvis ”genomsnittlig ålder på föräldrar under artonhundratalet” som nog ledde till Myten om de unga mammorna samt ”motilitetsproblem” och ”väldigt få spermier” som jag ju skrivit om i ett tidigt inlägg om vår första IVF-behandling.

En del söktermer känns bara märkliga, som ”kan man bli steril av cigarr” (eh? Antagligen inte, men rökning är ju inte så nyttigt), ”jobba hemifrån med något jag kan göra praktiskt” (den här personen ville inte till min blogg, det är jag säker på) samt ”hur får man clips att se naturligt ut” (jag vet inte ens vilka ”clips” som avses, så det här var definitivt fel blogg).

Och till dig som kom hit genom att googla ”är det farligt att nysa vid äggdonation” vill jag bara säga: jag vet inte, men antagligen inte. Och att vara rädd för allt man inte får göra är inte heller så bra.

Hur hittade du hit?
Och om du har en blogg, vad är den knasigaste sökterm någon har använt för att komma dit?

Statistik och människor

I likhet med de flesta individer av arten Homo Sapiens Sapiens är jag hyfsat intelligent och påhittig, men riktigt dålig på att snabbt göra korrekta statistiska bedömningar av komplexa situationer. Evolutionen har tränat oss i att göra vettiga riskbedömningar i situationer som involverar potentiellt giftiga bär (ät inte), farliga ormar (låt bli) och sabeltandade tigrar (inte klappa).

Men därefter blir det knepigt för magkänslan. Hur ska man hantera långsiktiga risker? Hur ska man väga risker mot varandra?
Om man förbjuder barn att springa runt och leka, så undviker man skrubbsår och benbrott här och nu, men banar kanske vägen för ett fysiskt inaktivt vuxenliv, med sjukdomar som följd.

De flesta av oss har dessutom väldigt svårt att acceptera slumpen. Vi vill så gärna se sammanhang och mening i tillvaron, att vi skriver in samband där inga samband finns. Till råga på allt är det väldigt svårt att göra korrekta uppskattningar av hur vanligt det är med slumpmässiga händelser, även om man på förhand vet den exakta sannolikheten.

Låt oss ta ett exempel som berör de flesta av oss. Vad är sannolikheten att bli gravid efter en IVF-behandling? Läkaren kanske säger 30%. Du har 30% chans att bli gravid efter en IVF-cykel, inklusive eventuella återföringar av frysta embryon. Det betyder att det är 70% risk att inte bli gravid. Vad är chansen att bli gravid om man gör 3 försök? Somliga kanske tror att sannolikheten borde bli 90% (för att man har 30% chanser 3 gånger), men så fungerar det inte. Om du tycker att det här resonemanget känns konstigt kan du ta fram en tärning. Sannolikheten är 1 på 6 att slå en fyra, men det är fullt möjligt att slå tärningen sex gånger i rad utan att få en enda fyra. Annars skulle Yatzy vara ett väldigt tråkigt spel…

För att förstå sammansatta sannolikheter måste vi i stället titta på hur stor sannolikheten är att misslyckas tre gånger i rad (för så fort vi lyckas, slutar vi ju försöka. Syskonförsök räknar vi separat).

Risken att misslyckas i varje försök är oberoende av hur många tidigare misslyckade försök man har bakom sig, antar vi nu förenklat. Oberoende sannolikheter multipliceras för att få den totala sannolikheten. Om risken att misslyckas i ett försök är 70%, är risken att misslyckas i två försök 0.7*0.7 = 0.49 eller 49%, d.v.s ungefär ett par av två kommer att misslyckas med sina två första försök, om sannolikheten att lyckas är 30% i varje försök.

Efter tre försök är sannolikheten att misslyckas 0.7*0.7*0.7=0.7^3 = 0.343, d.v.s drygt 34%.

Den som är lite snajdig med matteräkningen kan nu räkna ut vilka odds som helst för olika initiala IVF-sannolikheter och olika antal försök. För den som är lätt matematikfobisk (eller saknar miniräknare) har jag satt ihop en liten tabell:

Sannolikheter. Skriv ut och spara.

Sannolikheter. (Klicka för läsbar bild). Läs tabellen så här: Antag att din läkare har sagt att det är 35% chans att lyckas med IVF i ett försök. Leta då upp 35% i kolumnen längst till vänster. Landstinget betalar 3 försök och du har råd med ytterligare ett självfinansierat = 4 försök. Följ nu 35%-raden tills du kommer till kolumnen där det står 4 överst. Här kan du läsa att det är 17.85% risk att alla fyra försöken misslyckas.

Det ska ju också sägas att läkare inte kan ange några absoluta sannolikheter heller. Det finns ju en hel del personer som är oförklarligt barnlösa till exempel. Om många IVF-försök har misslyckats ökar ju tyvärr risken för att det finns någon oupptäckt komplikation som förhindrar graviditet (eller att graviditeten fullföljs).

Vi vill så gärna se en mening. Det är jobbigt att acceptera slumpen. Det är så lätt att tänka att den där gången då IVF-försöket resulterade i ett plus, så berodde det på grönkålsdieten / de positiva tankarna / att Jupiter stod i Oxen. Och när plusset blev ett tidigt missfall, berodde det i sin tur på rödkålen / de negativa tankarna / Venus i Fiskarna.
Men troligtvis var det bara slumpen, eftersom marginella dietförändringar, magiskt tänkande och planeters position på himlen har ytterst lite, om något alls, att göra med vad som försiggår i en livmoder.

Och til syvende og sidst är man ändå bara en individ. Just jag skulle ju kunna vara en på miljonen i fertilitetssammanhang. Som människa är det svårt att hantera statistiken. Men den är ändå vårt bästa verktyg för att förstå vad som händer. Om det är nästan 50% risk att de två första IVF-försöken misslyckas, behöver det ju inte vara något fel på min livmoder. Jag kanske hade otur, helt enkelt. Smärtan är densamma, men hoppet finns kvar. Och jag behöver inte misstro min kropp. Det finns fortfarande goda chanser att det här går vägen.

Mer läsning för intresserade:
Psychology Today skriver om hur svårt det är att tolka odds. Varför är människor mer rädda för att flyga än att åka bil? Varför är cancer mer skrämmande än hjärtinfarkter? Varför är vi inte rädda för ogräsgifter vi själva använder?

Myten om de unga mammorna

Alla vi som längtar efter barn och har passerat 30 har nog fått syrliga kommentarer om vår ålder: ”Du har väntat för länge med att skaffa barn”. Förutom att det är ett oförskämt påpekande till någon som längtar, så är det dessutom korkat, eftersom
1) personen i fråga inte har en aning om hur länge vi har försökt,
2) vi gör i allmänhet IVF för att vi har ett medicinskt problem (inte hög ålder),
samt
3) att skaffa en tidsmaskin och åka tillbaka i tiden för att påbörja barnförsöken tidigare än vad vi de facto gjorde, är betydligt svårare än att göra IVF.

Så, nu när vi har klarat av det, kan vi ge oss i kast med sakfrågan. Får kvinnor sina barn så mycket senare nuförtiden än förr? Många går omkring med en föreställning om att ”förr i tiden” (vilket är en ganska lång tidsperiod om vi räknar in hela homo sapiens historia) gifte man sig och fick barn tidigt, kanske redan i tonåren. Om vi låter stenåldern vara, och bara koncenterar oss på Sverige och de senaste två-tre hundra åren, kan vi fråga den eminenta Statistiska Centralbyrån, som har statistik om det mesta. (Jag älskar det här med Sverige – det finns offentliga siffror på allt! I Tyskland är allting så hemligt att man knappt ens vet hur många tyskar det finns).

Det visar sig att äldre mammor var vanligare förr. Att bli mamma efter fyllda fyrtio var 10-20 gånger vanligare på 1800-talet än vad det är nu. Genomsnittsåldern för en barnaföderska 1860 var 32 år. 2011 i Sverige var snittåldern 30,8 år. Visserligen fick kvinnor många fler barn under livet på 1800-talet, men även om man tittar på den ungefärliga åldern vid första barnets födelse (som skattas till 27-28 år, baserat på när kvinnor i snitt gifte sig för första gången) så är dagens snittålder, 29 år, inte konstig alls. Tittar man på statistiken år för år, så ser man att det var 1970-talet som var den märkliga tiden, då kvinnor fick barn mycket mycket tidigare än något annat decennium som det finns statistik för.

Medelålder för barnaföderskor

Medelålder för barnaföderskor i Sverige, 1750-2011. Notera att snittåldern var strax över 30 år ända fram till ungefär 1900. Informationskälla och grafik: SCB.

Ingen kan säga åt mig när det är lämpligt att börja längta efter barn, för det är djupt personligt, som jag har skrivit om tidigare. Men alla vi som får vår ålder slängd i ansiktet av okänsliga bekanta eller rentav okunnig vårdpersonal, vi kan bara bita tillbaka med lite stålblanka siffror från SCB.  På 1800-talet föddes det 20 barn per år och 1000 kvinnor i åldern 45-49 år! Vi är alla unga i dessa sammanhang.

Som lite grädde på moset rapporterade DN i söndags att kvinnor verkar vara mest fertila mellan 30 och 34 års ålder. Och fertiliteten för kvinnor mellan 35 och 40 är bara marginellt lägre än mellan 20 och 24.

Vi är inte för gamla än på länge.

(Sedan skulle jag kunna hålla en lång utläggning om det olämpliga i att bara fokusera på kvinnors ålder hela tiden och varför mannens ålder också har betydelse och att mannens och kvinnans åldrar är korrelerade i ett par, men då kommer jag att bli arg, och jag har lyckats avhålla mig från att skriva arga inlägg så länge nu. Så jag sparar det).