Tyska skvallerpressen älskar svenska kungahuset. Rätt mycket för att Silvia är född i Tyskland och ganska mycket för att Sverige ses som gulligt och alldeles lagom exotiskt utländskt. Så när Madeleine hade fått sin dotter kikade vi lite på förstasidorna för att se vad tidningarna skulle skriva. Nu visade det sig att pressläggningen var sådan att tidningarna inte hade hunnit skriva något om den svensk-amerikanska prinsessan än. Det handlade om en annan furstlig linje. Monacos.
Neue Post, tysk veckotidning, februari 2014. Text: ”Ännu ingen arvinge i sikte. Så kan han inte fortsätta med Charlene. Furst Albert, Ska han göra en annan kvinna till furstinna?”
Bilden ovan är ett foto av veckotidning Neue Posts förstasida, taget 22 februari. Den stora bilden visar furst Albert av Monaco och hans fru Charlene. De har inga gemensamma barn. För en furste är inomäktenskapliga barn nödvändiga för att säkra tronföljden. Man kan liksom inte rekrytera en lovande ung medarbetare från firman för att ta över chefsposten. Chefsposten ärvs. Punkt.
Neue Post insinuerar att deras barnlöshet kommer att leda till att Albert skiljer sig från Charlene och skaffar sig en ny, fertil fru.
Eftersom en furstinnas främsta uppgift är att sätta tronarvingar till världen, gissar jag att de har försökt få barn ända sedan bröllopet i juli 2011. Det är nästan tre år sedan. Man hinner gråta många gånger av barnlöshetsförtvivlan under tre år. Hur många IVF-cykler orkar man på tre år?
Barnlöshetssorg kan vara avgrundsdjup. Hur förtvivlad är då inte sorgen hos den kvinna vars ofrivilliga barnlöshet inte bara är en personlig saknad utan även ett misslyckande i att uppfylla sin plikt mot en hel nation? Jag kan bara gissa vad monegaskiska skvallerpressen skriver om Charlene.
Därför är jag republikan. För att ingen kvinna, oavsett hur krönt med juveler hon är, någonsin ska behöva känna att det är hennes plikt att sätta barn till världen.
(Och så har vi ju den där fina demokratiaspekten. Är det inte ganska piffigt att rösta fram sin statschef istället för att hen föds till det? Bara en tanke).
Fotnot: Fram till 2002 gällde ett fördrag mellan Monaco och Frankrike som sade att om huset Grimaldi, det nuvarande furstehuset, inte regerade i Monaco så skulle landets suveränitet upphöra och det skulle på nytt ingå i Frankrike. Det fördraget är upphävt nu. Annars hade stackars Charlene inte bara behövt föda en tronarvinge utan dessutom upprätthålla Monacos självständighet. Stor press i den äktenskapliga sängen.
Tillägg: Om rubriken känns bekant, är det för att den är lånad från titeln på Vilhelm Mobergs agitationsskrift för republik i Sverige.
Ebbas potatisar 
Här har du en till – är med i Republikanska föreningen : )
Heja!
Usch, det måste vara helt fruktansvärt. Det finns ju många tragiska historier genom historien just om kungligheter och fertilitet. Inte minst Henrik den åttonde och alla hans fruar… Kronprinsessan Masako i Japan verkar vara något liknande – hon lyckades aldrig föda en manlig tronarvinge vilket typ är nödvändigt i Japan (däremot föddes en liten flicka efter många års försök). Hon har hållit sig borta från offentligheten i många år på grund av ”emotional disorders”. Från början var hon en självständig diplomat som först inte ville gifta sig med kronprinsen pga den ofrihet det skulle innebära. Det tar emot lite att skriva om detta, för det känns som att man vältrar sig i skvaller. Men när jag stötte på den där historien för några år sen läste jag hur mycket som helst om henne, det var så oerhört gripande. Och ett oerhört grymt system, precis som du är inne på.
Jag kände inte alls till hennes historia. Usch så hemskt! Och i Japan är det ju superpress. Den japanska monarkin räknar sin historia sedan 600 fKr eller något sådant. Man kan ju bli galen för mindre.
Instämmer. Ytterligare en anledning till att monarki är vansinnigt!
Just det! Befria drottningarna!
Kan bara hålla med, och lägga till att nästa gång någon frågar vad jag har emot monarki ska jag ge dem detta svaret. Tillsammans med alla andra anledningar jag har till att tycka att monarki borde skrotats för länge sen.
Kram
Ja, det blir liksom inte så många argument ”för” kvar, när man funderar igenom saken.
Jag har också funderat kring dessas levnadsöden – de vars uppgift, förutom att “vara representanta”, är att föra blodet vidare. Att få sin kanske mest innerliga, vibrerande önskan uppfläkt i skvallerpress på ett sätt som klart och tydligt visar att de inte duger. Blir kanske inte mer skuldbeläggande än så.
Precis. Att vara ofrivilligt barnlös privat, är jobbigt nog. Inför skvallerpressen hade åtminstone inte jag orkat.